Idag packades den första flyttkartongen, ganska exakt två veckor innan själva flytten.  Hyfsat bra framförhållning ändå! Tänker mig att jag ska försöka packa lite successivt och för en gångs skull inte spara allt till sista minuten. Jag känner mig själv alltför väl och vet hur lätt det är att hamna där, natten innan flytt och tokstressa med flyttkartongerna, slänga ner allt huller om buller och vara så trött så att man är redo att stupa. Ja, ni vet sådär trött så att man gråter och skrattar samtidigt och inte vill nåt hellre än att krypa upp i fosterställning på golvet och hoppas kunna försvinna in i ett mörkt hål? Haha, känner som sagt mig själv alltför väl och denna gång blir förhoppningsvis annorlunda.

Jag flyttade undan möblerna i vardagsrummet och tänkte påbörja en systematisk uppsamling av alla flyttkartonger. Kände mig hyfsat stolt när jag lyckades med bedriften att vika ihop en flyttkartong, trycka ner två täcken i den, tejpa igen och skriva just ”täcken” utanpå med den nyinhandlade spritpennan. Vilken supertjej liksom! 😉 Och nu står den ensamma stackars kartongen där och tittar anklagande på mig och undrar när den ska få grannar…