Tacksamhet

dsc_0155

I söndags kväll var vi på ljusmässa i Ekerö Kyrka. Under tacksägelsen läste de upp pappas namn som en av dem som under den senaste månaden lämnat församlingen. Prästen var en gammal man, långt över pensionsåldern, med en djup basröst och en härligt varm och trygg framtoning. Och det var något väldigt speciellt med hans predikan, för varje ord gick rakt in i hjärtat. Han pratade om just tacksamhet, om ljuset och om livet. Han tände ett stort blockljus mitt i kyrksalen och använde ljuset som en metafor för livet. Att stearinet sakta, sakta tar slut. En påminnelse om att livet en vacker dag tar slut för oss allihop och en påminnelse att göra det man brinner för, medan lågan ännu finns kvar…

Han tipsade också om att försöka få in tacksamheten som en rutin i vardagen. Att till exempel tända ett ljus på nattduksbordet varje kväll innan man ska somna och ge sig själv utrymme att reflektera över det man, just idag, har att vara tacksam över. En daglig ritual som gör att man helt enkelt påminns om att vara tacksam för det man faktiskt har, istället för att sörja det man inte har. Eller det man förlorat. När jag satt där i kyrkbänken forsade tårarna nedför kinderna men samtidigt som jag var ledsen, kände jag också en enorm tacksamhet. Tacksam för att jag verkligen har allt i världen att vara tacksam över. Och att jag spenderar min lilla tid på jorden väl.

Men det här med tacksamhet är inte helt lätt. Det är så svårt att komma ihåg att vara tacksam över allt det man borde vara tacksam för i vardagen. När livet rusar på, med allt vad det innebär. Det är så lätt att glömma bort. Men bara det faktumet att man överhuvudtaget lever, borde man egentligen vara tacksam för. Att man har ynnesten att få uppleva en ny dag som gryr. Och att man får vara frisk. Och att majoriteten av mina nära och kära faktiskt också lever och har hälsan med sig. Att jag får vakna varje morgon bredvid mannen jag älskar av hela mitt hjärta, på gården av mina drömmar och vara omgiven av alla mina underbara fyrfota vänner. Är inte det någonting att vara tacksam över, precis varje dag? Ja, från och med nu blir det privat tacksägelse för mig – varje kväll.

Vi är just nu i full gång med begravningsplaneringen inför nästa fredag. Och parallellt med det har vi påbörjat administrationen (herregud, så galet många samtal som ska ringas och så få som faktiskt besvaras!) Hur som helst, min ena lillasyster har kommit hit ut till ön för några dagars mys. I skrivande stund väntar jag på att hon ska vakna, sen blir det gofrukost och långpromenad i det glittrande vinterlandskapet utanför fönstret. Idag kommer det nog inte bli svårt att samla på sig saker att känna tacksamhet för. Idag blir nog en bra dag. ❤


18 reaktioner på ”Tacksamhet

  1. Nathalie!
    Så fint skrivet. Liknelsen i kyrkan med blockljuset gillade jag!
    Tack för besöket idag på Ekeby! Det kändes fint och alldeles alldeles naturligt att du plötsligt stod här hos oss i köket! Ni är varmt välkomna allihop framöver! Vi trivs såå bra och längtar till solen och värmen när vi kan vara utomhus också.
    Hoppas fåren kom fram ordentligt!
    Kram

    Gilla

  2. Så fint duskriver. Blir så glad av att läsa och begrunda. Har haft några tråkiga erfarenheter 2016 men känner mej tacksam för att det gick bra. Idag njuter varje dag .

    Gilla

  3. Jag tänder ett ljus på morgonen och känner tacksamhet för att jag kom ur sängen på egen hand. Det är inte alla som gör det. Ta inget för givet! Var tacksam för allt du har! – säger jag till mig själv.
    Det är en fröjd att läsa dina fina texter.
    Kram

    Liked by 1 person

  4. Tacksamhet är nog ett sådant gammalt fint ord som borde plockas fram igen, dammas av och återanvändas! Tänk om vi alla kunde fokusera på vad vi har istället för det vi springer efter, tror det skulle göra oss alla en smula lugnare och lyckligare…

    Gilla

    1. Ja, jag och syster satt och pratade om det idag och jag tror verkligen att tacksamhet föder lycka. Och precis som du skriver, nåt härligt typ av inre lugn. Tacksamhet kan man nog inte få för mycket av!

      Gilla

  5. Vad fint och klokt du skriver mitt i din stora sorg. Jag hoppas du och din syster fick en fin promenad dagar tillsammans ❤ Hoppas ni får en fin stund till avsked det kommer vara tungt det vet jag. Kram till er ❤

    Gilla

  6. Strunta i ljuset. Bara det att ett ljus kan glömmas bort på de mest otroliga sätt.

    Ta det precis som vanligt. Livet får vi och vi bör hantera det med aktning och vördnad. Du är en sådan som begriper det ….ändå. Förstår du?
    Huvudsaken är att du inte börjar känna skuld för att du råkar ”glömma tända ljuset” eller att du råkar glömma att vara tacksam. Sånt är lätt hänt.
    Kram på dig ❤

    Gilla

  7. Ja du har så rätt . Fast tända ljus på nattduksbord bordet. Tveksamt. Men att samla de goda sakerna varje kväll . Min st tre är bra. Min blogg heter ju Mina goda dagar just för att det är det goda man ska lagra. Med tankar 💕till fredag

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s