När isen varken bär eller brister

När vi berättade för våra nära och kära att vi skulle flytta ut till en väglös ö var den första frågan alltid ”men hur gör ni när isen varken bär eller brister?” Spelade ingen roll vem vi berättade det för, alla frågade samma sak. Med all rätt. Vi hade ju hört hur Sven löste dessa överfarter men egentligen hade vi ingen aning hur vi skulle göra. Det blev lite ”learning by doing” och nu när våren är på intågande, och isen håller på att brista en gång för alla, är det väl dags att berätta hur vi faktiskt gjorde.

En lina (även kallad livlinan) spändes upp över sundet och så markerade vi ut den med det enda plastband vi hade hemma som det råkade stå ”kraftledning” på (och för övrigt fick vi oss ett galet gott skratt när vi i efterhand insåg att ett par skridskoåkare trodde att det faktiskt var en kraftledning på riktigt – och i vild panik skrek de till och hoppade jämfota över vår lilla livlina – hahaha!) En oansenlig liten plastjolle hämtades från Anders föräldrar och fick den stora äran att agera Lindös Vinterbåt och visade sig snart passa perfekt för jobbet då hon hade platt undersida, lagom storlek och dessutom fjärilslätt i jämförelse med våra aluminiumbåtar. Så, i denna båt har vi stått och helt enkelt dragit oss över sundet med hjälp av linan. Om det har varit öppet vatten en bit har det varit ett smidigt alternativ till att ro och där det varit is har hon glidit fram som en liten missil. Enda utmaningen har väl egentligen varit att komma upp från öppet vatten upp på isen, där vi varit tvungna att få in en riktigt bra teknik och verkligen ta sats för att komma upp (och varje gång har jag givetvis hållit på att skratta ihjäl mig och tänkt ”men vad i hela friden håller vi på med egentligen?!”)

 

Summa summarum är vi otroligt tacksamma för både livlinan och lilljollen, för utan dem hade vi varit isolerade några veckor både i början och slutet av den så kallade ”istiden”. Det har verkligen fungerat över förväntan men nå vidare bekvämt har det ju knappast varit, även om bekvämlighet är ett ord vi i princip var tvungna att radera ur vårt ordförråd när vi flyttade hit – vi brukar säga att vi bytt bekvämlighet mot livskvalitet, vilket är dagens sanning. Hur som helst, får Anders bestämma så blir det till att köpa en hydrokopter innan nästa istid. Efter ett initialt motstånd är jag nog benägen att hålla med nu. Trots charmen i att dra sig över för hand hade en hydrokopter inte suttit helt fel. Då kan vi både ha kakan och äta upp den, livskvalitet och bekvämlighet. Perfekt! 😀

DSC_0376.JPG

17439774_1444649268887557_294907438_n

 


11 reaktioner på ”När isen varken bär eller brister

    1. Smart idé! Min svärfar har varit inne på liknande koncept med en sån där ”båtvinsch” som ska dra med motor över. Kan hända att det blir en sådan istället för hydrokopter, vi får se…

      Gilla

  1. Alla sätt är bra utom de dåliga brukar man säga, fast frågan är om man inte lär sig mer av det dåliga. Så småningom…
    Att dra sig fram var onekligen fiffigt fast det låter jobbigt. För mig är det skillnad på bekvämlighet och bekvämlighet. Och den ena betydelsen av bekvämlighet för mig skrivs lathet och det lär ni definitivt ha fått byta bort 😊 Byter man det då mot livskvalité så har man helt klart bytt upp sig storligen.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s