Kretsloppstänk

Sedan vi flyttade till Lindö har jag fått mer och mer kretsloppstänk för varje dag som gått. Allt som kan återvinnas ska återvinnas och innan man gör sig av med någonting tänker man både en, två och tre gånger på om man verkligen inte kan återbruka det på något sätt. Givetvis är detta en naturlig del av självförsörjandet men jag tror också att det förstärks av att vi bor på en ö – för smidighetens skull försöker man strategiskt planera bort alla typer av onödiga transporter till och från fastlandet.

Redan i höstas gjorde vi en liten ”återvinningscentral” av ett par gamla garderober där vi samlar brännbart, metall, pant och glas i sopsäckar. Alldeles bredvid garderoberna har vi några lådor där vi såklart också återvinner batterier, lampor, ljusstumpar och annat smått och gott. Det är så smidigt att hamstra och åka iväg först när det börjar bli fullt, istället för att behöva åka iväg till soptunnan (som för övrigt är placerad några kilometer bort på fastlandet) en gång om dagen. Målet är givetvis att inte producera några soppåsar alls men där är vi inte riktigt än, det blir fortfarande ungefär en per vecka. Men detta är ju också bara första versionen av vår lilla återvinningscentral och tanken är att vi ska förbättra den allteftersom…

DSC_0003.JPG

Matresterna har vi tidigare gett till Eivor men eftersom hon inte äter alla våra matrester (tex lök och kaffesump) kände jag att det var dags att börja kökskompostera också. Jag fick ett tips om bokashi.se, köpte deras ”startkit” och några dagar senare var jag igång. Matresterna finhackas ner i en tätslutande hink och blandas med ett strö som innehåller miljarder av goda bakterier som påskyndar nedbrytningsprocessen. Undertiden hinken står och ”jäser” i rumstemperatur luktar det ingenting alls och dessutom kan man tappa ut lakvatten som man, utblandat med vatten, använder att göda växterna med både inomhus och utomhus. På en knapp månad har matresterna gått från bordet tillbaka till jorden och redo att användas till odlingarna – supereffektivt! En bonus som jag inte hade räknat med var att jag fått upp ögonen för hur mycket mat man slänger helt i onödan. Så fort en grönsak blivit lite missfärgad har den tidigare åkt rakt ner i soporna men nu inser man att det mesta faktiskt går att använda ändå om man bara skär bort ”det värsta”.

Jag är nu inne på min tredje hink och är mer än nöjd med konceptet. Anders däremot vägrar att beblanda sig med den överhuvudtaget och kallar den för ”snuskhinken” och ”bukowskisnusket.” Jag tror dock han kommer att ändra sig framåt sensommaren när han smakar vår alldeles första hemodlade tomat som fullkomligt exploderat i både smak och volym efter att ha blivit planterad i lite bokashijord. ❤

DSC_0368

 

 

 

 

 

 

 


14 reaktioner på ”Kretsloppstänk

  1. Hej!
    Tack för att du lämnade ett avtryck hos mig om att du nu följer mig 🙂 Jag blev förstås lite nyfiken och har nu kikat runt lite här i din härliga blogg. Vilket härligt liv ni lever där på ön – och en gång var det även vår dröm, men vi var för fega och så rann det ut i sanden…
    Kul att du skriver om Bokashi – en sak jag länge tänkt på, men aldrig kommit till skott – hm … ja, det är bara att konstatera att så handlingskraftiga är vi inte 🙂

    Gilla

    1. Hej Anki, kul att vi hittat varandra i bloggvärlden! Ja, det gäller nog att våga ”hoppa bungyjump” för att uppnå en dröm. Om vi hade väntat tills vi kände oss redo hade vi stått kvar på samma ställe än… Vilket jag är otroligt tacksam såhär i efterhand för att vi inte gjorde. ❤

      Liked by 1 person

  2. Det som fungerat i århundrade och fortfarande fungerar i stora delar utav världen – förutom Sverige – är att lukta, se, känna, smaka på det man funderar på att äta. Det är känt att i Sverige blir ALLA LIVSMEDEL GIFTIGA EFTER BÄST-FÖRE-DATUM…

    Gilla

  3. Jag har också börjat med bokashi, i höstas. När jag hade häst (1984 – 2008) var det enkelt. Jag höll en hörna för mig i gödselstaden (som ju var under tak) där jag komposterade allt köksavfall. Eftersom det främst var jag som skötte boxarna var det ju enkelt. Lite brinnande gödsel där jag satte köksavfallet, färsk gödsel ovanpå. Det enda som syntes efter någon månad var sköra avocadoskal. När sista hästen såldes 2008 var jag vilsen, ville inte satsa några hundra euro på en värmekompost, så det blev lite si och så. Men i höstas köpte jag bokashi, och är nöjd och på rätt spår igen i mitt nya hem sen 2011. Snart gräver jag ned det jag förvarat under vintern, skall bli spännande att se! Lycka till!
    Förresten, Djurö. Marie och Mats, säger det dig nånting? Ursprungligen var det Björn och Marie, men Björn avled 2009… Linda, Emelie, Fredrik…

    Gilla

    1. Åh, smart ända att bara gräva ner det i gödselstacken! Ännu har vi inte fixat någon men när den dagen väl är kommen kanske det till och med är ännu bättre än bokashi – vi har ju ändå tre hästar som förser oss med färskt gödsel! 😉

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s