Får får får

De  senaste veckorna har det varit stort fokus på fåren här hemma. Förutom att vi välkomnat den nya gotlandsflocken och byggt en ny vinterhage har vi slaktat, styckat och saltat skinn från våra värmlandsbaggar. Förra hösten skrev jag om baggslakten jag agerade assistent vid på våra grannars gård, som såklart var tuff men framförallt otroligt lärorik. I år var dock första året vi slaktade våra egna baggar, vilket var betydligt mycket tuffare än vad jag någonsin hade föreställt mig. Riktigt, riktigt tufft. Jag tröstar mig ändå med att de har levt alldeles underbara baggliv här på ön sedan de föddes i våras och att de på detta sätt slapp både stressen och lidandet det skulle ha inneburit att bli transporterade från ön och till närmaste slakteri någon timme bort. Och trots allt är det faktiskt ett måste i en (icke-vegetariansk) självförsörjares liv, ibland får man helt enkelt bara bita i det sura äpplet – hur jobbigt det än är…

I veckan klippte jag också päls och klövar på värmlandstackorna, vilket gick snabbare än förväntat. Jag hade förberett mig väl. Med nyslipade skär, hörselskydd med radio och en stor portion tålamod gick det som en dans (till skillnad från i våras då det av många olika anledningar var en enda stor Operation Frustration.) Lilla Runa klipptes redan förra helgen för att demonstrera klippstolen för våra vänner men de andra fem (Rita, Saga, Lillemor, Maj och Signe) blev nyfriserade och fina på bara några timmar. Gotlandsfåren får vänta tills i helgen då det är deras tur att gå till frisören.

För övrigt har jag också lyckats med bedriften att bli stångad också för första gången i mitt liv. Baggen Örjan som har verkat så snäll och beskedlig lade en betydligt mer aggressiv sida till häromdagen när jag skulle locka in honom till hagen där tackorna går. Med full fart brakade han in i min högra höft och för ett ögonblick var jag helt övertygad om att den skulle gå sönder men såhär i efterhand kan jag konstatera att den bara blev lite tilltufsad och klarade sig undan med ett blåmärke. Fegpropp som man är vågade jag sedan inte gå in i hagen igen – hahaha! Men skam den som ger sig. Efter ett samtal med en god vän, lite googlande och lite spottande i nävarna var jag på det igen. Jag satte mig i respekt (som experterna rådde mig till) genom att brösta upp mig ordentligt, prata med mörk röst och vifta med ett ridspö framför mig. Jag behöver knappast skriva att det skedde med hjärtat i halsgropen, men jag kände en sådan oerhörd seger när jag kom oskadd ut ur hagen igen. Ett noll till mig! 😅

Örjan

Sedan har det såklart blivit en hel del fårgos i veckan också, givetvis med kameran i högsta hugg. Varje gång jag ser dem blir jag så himla glad, mina fina små ulltottar! En av dagarna fick värmlandsflocken något typ av glädjeryck och skuttade runt i hagen som om de vore små lamm. Och tro mig, jag höll på att kissa på mig av skratt när jag såg Saga (flockens gammeltacka och ledare) hoppa långa, graciösa jämfotahopp hela vägen från stallet ner till udden. Visst blev det en väldigt dålig bild, men ändå att jag lyckades fånga henne mitt i språnget! 😂

7

Och med dessa diverse härliga fårbilder vill jag passa på att önska er en trevlig allhelgonahelg. Här hemma får vi besök av mina älskade svärföräldrar, hur ser era planer ut? 😘

 


31 reaktioner på ”Får får får

  1. Det gäller att sätta sig i respekt hos djur, stora som små. I jobbet hade jag en bångstyrig ”tonårsget” som trodde han bestämde. Det gjorde han inte. Som tur är så har ju getter himla bra handtag att hålla fast dem i…! 😉
    Tufft men nödvändigt med slakt om man ska ha egna djur. Växte upp på mjölkgård där kalvarna jag gullade med lite senare dök upp på tallriken. Och däremellan hade de haft ett bra liv.

    Gilla

    1. Ja det har du helt rätt i, det gäller att sätta sig i respekt… Vilket jag misslyckades kolossalt med, men nu känns det lite tryggare efter alla tips och råd. 😅 Och ja, det är ju precis det – djuren lever goda liv och blir sedan till god mat som man med gott samvete kan äta. ❤️

      Gilla

  2. Hejsan! Har ganska nyligen hittat till din härliga blogg och satt nu o fnissade för fullt till detta roliga inlägg. Livet med får verkar vara fantastiskt roligt, och ett heltidsgöra😄 Hoppas du får en fin helg🍁🍂

    Gilla

  3. Åh jag älskar dina blogginlägg man blir så glad av att läsa om hur ni har det på ön! Tänk att jag också har haft turen att få träffa er och hälsa på er ett par gånger 😍❤️ Och snart ses vi ju igen!

    Kram på er och hälsa till Anders och alla djuren!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s