”Iiiiiiiiiiiih, första snööööööön” utbrister jag överraskat igår morse när jag tittade ut genom fönstret. Anders var inte lika överväldigad. ”Men hjärtat, det är bara barn som blir glad av sånt!” Men ack så fel han har. Man blir aldrig för vuxen för att få det där härliga pirret i maggropen, aldrig för vuxen för att uppskatta de små guldkornen i livet och framförallt blir man aldrig för vuxen för att uppskatta den första snön. För den är så himla speciell. För mig betyder första snön att vintern är kommen med allt vad det innebär; snötäckta landskap, bländande vackert himlaspel och ljuvligt blossande kinder efter krispiga vinterpromenader. Vintern tågar också in med ett löfte om stundande födelsedagar, julfirande och nyårsnöjen. Och därtill julpynt i mängder, stämningsfullt adventsmys och frossande i lussebullar, pepparkakor och diverse andra godsaker som hör julen till. Välkommen vackra vinter!

Imorse tog jag med mig kameran ut på gården och njöt av en bitande kall, rosaskimrande soluppgång tillsammans med hundarna. De var lika glada som jag över den nya, vita värld vi kom ut till; de sprang ikapp över södra udden, tacklades högljutt och åt några tuggor iskall nysnö (ja, speciellt Vilja tycker att snö är bland det godaste som finns!) Lilla Foxi höll sig betydligt lugnare än de stora och lilla Ina (som såg snö för allra första gången) satt fastklistrad under trappen med tefatsstora, skeptiskt uppspärrade ögon. Inte förrän jag satte mig på huk och mjauade kom hon tveksamt fram från sitt trygga näste och provade tassarna på det nya kritvita, kalla underlaget. 😅 Själv njöt jag allra mest av knarret under stövlarna, tänk att det var ett helt år sedan man fick uppleva det sagolika ljudet senast… Äntligen! Hur ser det ut hemma hos er, har vintern kommit dit än?

Sen måste jag också berätta att jag tog en liten roadtrip ner till Tranås igår och lämnade in årets lammskinn till beredning. På vägen hem svängde jag förbi Madeleine i Motala och hälsade på lilla foxivalpen Toffie. Vi fikade, valppussades och hade det supermysigt – ett kärt återseende vill jag lova! 😍❤️