De senaste dagarna har vi fällt en halv skog med träd. Eller nja, ett tjugotal i alla fall. Påskyndade av saven som snart stiger har vi kämpat på med fällningen två helger på raken nu och förhoppningsvis blir nästa helg den sista. Då ska vi ha säkrat upp nästa vinters vedförråd och det känns så himla skönt. Men just nu känns i och för sig vintern mer och mer avlägsen för varje dag som går. Solen värmer upp den frusna marken, snön flyr undan och vårtecken skymtas lite här och var i trädgården.

På en promenad häromdagen såg vi årets första tussilago och under löven jag krattade igår gömde sig ett par söta små snödroppar. Och den här fina bilden tog jag i kvällens solnedgång på ett av träden vi fällt, kan det vara videung månntro? Ja, det våras verkligen på alla håll och kanter nu. Och hur mycket jag ändå älskar vintern kan jag inte hjälpa att jag är lite kär även i våren. Det är som att allt det goda återvänder på något sätt. Ljuset, värmen, livet… Har ni sett några vårtecken än?

Och på tal om vårtecken, så är det nu full lammaktivitet i fårhagen. Det skuttas, bäas och stångas så det står härliga till och det är riktigt svårt (om inte stört omöjligt) att slita blicken från de där små glädjespridarna. 😍 Hittills har Rita, Ulla, Saga och Lillemor fått sammanlagt sju små lamm och tack och lov har allt gått supersmidigt – massor av lammbilder utlovas i veckan. Kram på er allihop och hoppas ni får en fin vecka! ❤️