Från svunna tider

Idag har jag förberett en föreläsning jag ska hålla måndag och tisdag nästa vecka. Tanken är att jag ska inspirera 400 ungdomar att bli nyfikna på entreprenörskap och jag har länge haft i bakhuvudet att göra precis just det. Och ibland är det liksom som att universum banar väg för en (vet ni känslan?) för härom veckan fick jag ett mail från en tjej som blivit tipsad om mig och frågade om jag kunde tänka mig att vara föreläsare på dessa events. ”Självklart” svarade jag och idag har jag alltså fixat manus, presentation och lite digitala verktyg – superkul!

Tidigare i veckan hade jag en workshop med mig själv på vardagsrumsgolvet för att mejsla ut vad föreläsningen skulle innehålla. En övning som bestod av sisådär femtusen postits och lika många halvuppdruckna kaffekoppar. Och det blev en resa i sig vill jag lova, att ställa sig själv frågor såsom ”vad har jag lärt mig av min entreprenörsresa” och ”vad hade jag velat säga till mig själv, innan jag tog steget att bli entreprenör?” Bara utmaningen att komma ihåg allting som hänt och alla turer som blivit… Jag var tvungen att rita ut en tidslinje på väggen och markera ut alla projekt, företag och händelser för att få koll på hur allting egentligen ser ut kronologiskt. Livsreflektion på hög nivå.

Och när jag väl fått till tidslinjen och själva manuset var det dags att fylla presentationen med bilder. Jag vet själv hur tråkigt det är att titta på en presentation där föreläsaren bara rabblar texten som står på skärmen så jag fick helt enkelt leta igenom varenda liten vrå i datorn för att få tag på bilder från min entreprenörsresa. Känns verkligen som en svunnen tid. Så mycket som hänt, så mycket jag har förändrats. Den här bilden föreställer mig och mitt team på SUP46, ett av alla de bolag jag startat genom åren. Och vildsvinet ja (😂) det är verkligen en historia i sig. Kortfattat var han den första inredningsdetaljen jag köpte till det kontoret och han fick äran att vara vår maskot och hälsa våra kunder välkomna från väggen ovanför receptionen. För övrigt hänger han faktiskt på vår vardagsrumsvägg idag, som ett minne av hela den resan. Ett riktigt roligt minne måste jag ändå säga.

Och till presentationen ville jag också ha en bild på mig själv som barn, eftersom en del av den handlar om att vuxna ofta frågar barn ”vad de vill bli när de blir stora” men också om att man som barn ofta inte vet att det ens finns någonting som heter entreprenör. Av den anledningen blev det en riktig djupdykning i fotokartongerna och åter igen så var jag tillbaka till en annan svunnen tid. Barndomen. Det blev både skratt och gråt vill jag lova och döm om min förvåning när jag hittade mitt livs första pass med tillhörande passfoto – jag tjöt av skratt! Kunde jag ha sett mer besviken ut? Som om jag sålt smör och tappat pengarna med mungiporna nere vid knävecken… 😂 Men ganska gullig ändå, eller vad tycker ni? Har ni kvar foton från er barndom? Och i så fall, är det något ni har framme och/eller tittar på ofta?

4 thoughts on “Från svunna tider

  1. Haha, vilken liten suris! 🙂
    Härligt och inspirerande att läsa hur du förbereder dig. Som vanligt imponerar du. Det kommer att gå finfint på föreläsningarna.

    Gilla

  2. Alla borde kanske göra som du gjort inför dina föreläsningar. Sätta sig med postitlappar och göra en tidslinje över sitt liv. Grotta ner sig i varför man tog vissa beslut och hur det blev. Även om man inte är entreprenör. Ta fram foton och titta på sig själv.

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s