Idag satt jag, för ovanlighetens skull, framför datorn hela dagen. Jag kände att jag låg efter med ”datorjobb” efter sommaren och bestämde mig för att bland annat sortera upp min extremt röriga inkorg. Flitens lampa lyste över mig hela dagen men framåt eftermiddagen gav mitt gamla utmattningssyndrom sig till känna och gjorde mig alldeles vimmelkantig. Hjärtat slog lite snabbare än vanligt, ögonen gick i kors och en släng av yrsel kom plötsligt över mig. Så jag reste mig från skrivbordet och sökte lugnet där jag vet att lugnet alltid finns. I min älskade skog.

Jag satte mig på en mossig sten och gjorde en av mina absoluta favoritövningar när det kommer till meditation/mindfulness, nämligen ”jag ser, jag hör, jag känner.” Den gör jag ofta när jag vill komma till ro, varva ned eller bara vara mer i nuet och går ut på att man gör såhär;

1) gå ut i närmaste skog och sätt dig tillrätta i en bekväm ställning, blunda och ta tre djupa andetag

2) öppna ögonen och säg högt för dig själv tre saker du ser, tre saker du hör och tre saker du känner

3) ta ett djupt andetag och säg högt för dig själv två saker du ser, hör och känner

4) ta ett djupt andetag och säg högt för dig själv en sak du ser, hör och känner

5) ta tre djupa andetag och njut av skogen, av harmonin och av det välsignade nuet

Idag la jag märke till de vackert grönskiftande ormbunkarna vid mina fötter, de bastanta stenbumlingarna som med sin mossbeklädnad såg ut som gröna små änglamoln och den trolska spindelväven som glittrade i solen när den strilade ned mellan trädtopparna. Och det var knäpptyst. Som i ett vakuum. Alldeles vindstilla och otroligt fridfullt, med undantag för tre olika sorters fåglar (och Vikings galande bortifrån gården) som då och då bröt tystnaden. Och bakom ryggen kände granbarkens robusta struktur, jag kände den mjuka och lite fuktiga mossan som en härlig kudde under mig och sist men inte minst, så kände jag det efterlängtade lugnet sänka sig över mig. ❤️

Jag gick hemåt med betydligt saktare steg än jag hade gått dit. Lugn i själen. Och med en stor tacksamhet i hjärtat – tack för det min älskade skog. 🌲🙏🏼