Häromdagen var det en smula kaos på Lindö Gård. Kajsa och Krut-Maja hade rymt från sin hage och riktigt skuttade runt i lyckorus över allt spännande som fanns att se, känna och smaka på i trädgården. På bara några timmar hade de hunnit ställa till oreda både här och där – är det något de är duktiga på så är det verkligen att böka!
Efter många om och men lyckades vi till slut valla in dem i sin hage igen men innan vi visste ordet av hade de rymt igen. Vid närmare anblick upptäckte vi att elen av någon anledning slutat fungera vilket gav oss ännu mer huvudbry. Vi hade visserligen tänkt att bygga en ny hage åt dem som residens över vintern eftersom deras nuvarande hage vetter ner mot sjön (vilket inte är så smart när isen lägger sig) men det skulle ta flera dagar att iordningställa och någon plan B hade vi inte… Det var då vi kom på det; hundgården. De skulle få vinterhusera i hundgården som Mobbi precis har iordningsställt på norrsidan av huset. Den är byggd av stabila galler som kan stå emot deras bökande, vetter inte mot vattnet och har dessutom en naturlig liten koja åt dem under utbyggnaden av huset. Att vi inte kommit på det tidigare – den passar ju perfekt som grishage! 👌🏼
Sedan insåg vi dessutom, till vår stora glädje, att marken där kommer att vara superfint uppbökad till våren. Grisar är otroligt effektiva, naturliga markberedare och det enda som finns kvar efter några månader är en massa blottlagda stenar som man enkelt tar bort, sedan är det bara att så gräs och vips så har man en gräsmatta. Sannerligen två flugor i den smällen! 😃 Och som de stormtrivs i sin nya hage sen. På bara en enda dag har de ätit upp nästan allt grönt och påbörjat beredningsarbetet. De har funnit sig väl tillrätta i sin lilla ”koja” och har sprungit fram och tillbaka med hela munnen full med halm och boat och bäddat hela dagen igår. Gullegrisarna. ❤️
Som grädde på moset fick vi dem ännu närmre huset, eller ja till och med inpå huset. Från vårt sovrumsfönster har vi utsikt över bökningsframstegen och från ”kattrummet” (rummet där kattungarna huserade i somras) behöver man bara öppna fönstret för att smidigt kunna stå och småprata med dem. Dessutom ligger kattrummet i anslutning till köket så det kommer ju bli hur smidigt som helst att kunna ge dem överblivet godis från matlagningen framöver. En kompis frågade mig häromdagen ”vad har man grisar till egentligen, om man inte slaktar dem alltså?” Och här har du svaret:
1) levande kompostkvarnar
2) naturliga markberedare och
3) supersöta gårdsmaskotar
Så slutet gott, allting gott – grisarna har ett vinterresidens, vi slipper stressa med hagbygge och kan andas ut över att de nu är i en rymningssäker hage. Vi sa det till varandra idag att det var precis som att de rymde för att säga att ”vi vill flytta till hundgården” (eller ja, nu blir det ju faktiskt grisgård då eftersom hundarna ännu inte ens satt sin tass där!) Jag sammanfattar med att konstatera att kris helt klart är kreativitetens moder och att allting löser sig. Alltid. 🙏🏼
Två sötbökar 😍 och visst ordnar sig saker och ting. På ett eller annat sätt…
GillaGilla
Tack för den trevliga berättelsen.🙃
GillaGilla
Så finurligt ni löste problemet med rymlingarna. Klart man ska ha små söta grisar på en gård 🙂
GillaGilla
Så bra att allt löser sig till det bättre… Min son hade Linderögrisar och de rymde lite då och då, grisar är påhittiga. En härlig berättelse om två söta grisar…
Kram Birgitta
GillaGilla