Vill ni veta en hemlis…?

Ända sedan jag importerade mina småtjejer förra sommaren har jag vetat att det skulle bli en till importresa snart igen. För i Sverige är rasen Miniature American Shepherd så pass ny så det finns inte så många hanar att välja på när det väl blir dags för Himla, Spira och Minn att få egna små valpisar. Dessutom är det viktigt för mig att starta upp min uppfödning med linjer som inte redan finns i Sverige och då finns det inte så många alternativ.

Strax före årsskiftet påbörjade jag mina efterforskningar och jag var helt på det klara med vad det var jag letade efter – en vuxen allroundhane och en vuxen tik som gärna fick luta lite åt utställningshållet. Detta för att komplettera de lite mer arbetsfokuserade linjerna jag hade sedan tidigare i mina tikar (ja, jag vet att jag blir lite väl nördig här och att ni kanske inte är superintresserade av det här med avel och genetik men jag tycker ju att det är sååååå spännande!) Hur som helst, jag trodde att det skulle ta lång tid att hitta den perfekta matchningen men hör och häpna så hittade jag rätt direkt. Via Himla och Spiras uppfödare hittade jag den perfekta avelshanen och via en annons i ett facebookforum hittade jag den perfekta tiken, utställningschampion och allt. Låt mig presentera: bluemerletiken Grand Champion Away To Me Jasmine Bejeweled och blacktrihanen Patchworks Guy Smiley at Makanalong.

Screen Shot 2019-02-06 at 22.37.58

För knappt tre veckor sedan lyfte planet från Arlanda mot Denver i Colorado. Efter att ha hämtat ut hyrbilen mötte jag upp uppfödaren till tiken och åt en god middag och fick en god natts sömn. Därefter gick bilen till Oklahoma för att få papprena stämplade, Missouri för att hämta upp hanen och sedan upp till Chicago för att flyga hem – samma rutt som sist men betydligt tryggare den här gången när jag visste hur allt skulle gå till. Jag skulle egentligen haft med mig ytterligare två avelshanar hem till två uppfödarkompisar men diverse extremväder i olika delar av landet (allt ifrån översvämning i Florida till storm i Atlanta) gjorde det omöjligt att möta upp på väg till Chicago så jag fick bara med mig en av dem hem. Och i Chicago sen, ja där var det minus 45 grader (!!) så planet blev inställt och jag fick spendera två dygn extra instängd på ett hotellrum. Men men, till slut löste sig allt och hanen som inte kom med den här gången är inplanerad om några veckor istället så slutet gott, allting gott.

Väl hemma i Sverige möttes vi av ytterligare en form av extremväder – snö upp till låren. Jag kan inte minnas när jag såg såhär mycket snö här nere sist. Både jag och hundarna var alldeles chockade och fick nöja oss med att gå i de spår som Mobbi skottat upp längst vägarna, för att pulsa fram i snön var helt omöjligt. Himla älskar sina nya ”kollegor” som Anders gulligt nog kallar dem åt henne och speciellt den stiliga killen som ju är en kopia av henne själv – maka söker kaka! ❤️

Nu har vi haft dem här med oss i snart två veckor och de smälter så fint in i flocken båda två. Ingen av dem var van vid katter sedan tidigare så det var jag lite orolig för hur det skulle gå, men de tittade bara lite suspekt på Indra första gången hon spatserade förbi dem men sedan dess har det inte varit några konstigheter alls. De har acklimatiserat sig ovanligt fort och nu är det som om de aldrig har bott någon annanstans. Vi har fortfarande inte bestämt oss för om de ska bo här hemma långsiktigt eller om vi ska placera ut dem hos fodervärdar men det får tiden utvisa, vi har ingen stress. Efter en hel del velande bestämde vi oss för att döpa hanen till Munter och tiken till Kristall, som såhär i efterhand känns alldeles självklart för de ÄR verkligen vad de heter – en muntergök och en liten kristall.

Och vill ni veta en hemlis…? Något alldeles nervkittlande roligt? Ja, jag tänkte väl det! 😃 Tiken är dräktig med en helt fantastisk amerikansk hane så om ungefär en vecka blir det små minikristaller här hemma på ön – gissa om vi längtar! Det innebär att ni snart kommer att bli alldeles fotobombade med valpbilder, men det tror jag inte att ni har någonting emot – eller hur? Och om ni undrar vad jag har gjort de senaste veckorna och varför det har varit dödstyst på bloggen så har du svaret här. Och tack snälla ni som mailat, kommenterat och textat och undrat – jag blir alldeles varm i hjärtat över att ha så fina vänner som ni!! ❤️

…och just ja, har i veckan knåpat ihop en alldeles egen kennelsida också på ljuvliga.se för den som vill ha ännu mera hund och hundbilder. 🐾

19 reaktioner till “Vill ni veta en hemlis…?

  1. Vad roligt att jag hittade både hemsidan och din blogg. Nu kan jag med spänning vänta på valpbilder 😍
    Vilken fin blogg och hemsida, så roligt att läsa om alla välskrivna presentationer av hundarna.

    Gilla

  2. Vilka härliga och trevliga nyheter 🙂 Då är det bara att se framemot att bli fotobombad, både här och på insta. Härligt 😍 Har jag fel, eller har ni två kullar på G nu då?

    Gilla

  3. Och här trodde jag att du hade tagit det extra vinterlugnt och så har du varit iväg och hämtat två pälsklingar till! 😂 Grattis till inköpen och ser fram emot gulliga valpbilder (så kattälskare jag är).

    Gilla

  4. Stort grattis till resan och de nya familjemedlemmarna! Och snart valpar dessutom! Javisst, hade vi det kallt då du var här för tre veckor sedan! Nya rekord överallt. Lika kallt hade vi i Minnesota som de hade i Illinois och våra barn var hemma från skolan i tre dagar pga kölden. Helt galet!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s