Åh, så himla underbart det är med små lammisar igen! Jag har smitit från många sysslor idag och bara stått och beundrat de här små liven. Två dygn gamla och redan hoppar de runt som spralliga små grodor i halmen – så fulla av liv. 😍❤️

Tackan som jag misstänkte var på gång att lamma i fredags har fortfarande inte lammat, men hon matvägrar än så det är garanterat nära. Och bara det att hon inte kommer fram i hagen säger allt, Ulla brukar alltid vara först fram – tätt följt av Vilma, Disa och Ingrid.

Mobbi kallar Vilma ”Fröken Sjutton” efter nummerbrickan och säger att hon är mer som en hund än ett får, och det stämmer verkligen. Idag stod hon länge och väl och kämpade med att tugga hål på min jackficka (för kanske fanns det en liten godsak där?)

Och Signe, Sagas vita lamm från förra året, har vuxit till sig ordentligt och ska i år ha sitt första egna lamm (det går undan i generationerna när det kommer till fåren!) Hon var så otroligt kelig som lamm och ville alltid sitta i knät eller bli kliad under hakan och man riktigt såg hur hon njöt bara av att få vara nära. Efter sommarbetet blev hon skyggare och vi hittade aldrig tillbaka till den där gosiga relationen efter det med idag kom hon faktiskt fram. Och helt plötsligt var lilla lammet i henne tillbaka – hon ställde sig så nära hon kunde, blundade och njöt i fulla drag av vår lilla mysstund. Gullefia! ❤️

Ja, som ni hör är det fullt fårfokus för mig just nu och jag har nog spenderat mer tid i fårhagen den här helgen än jag gjort inomhus (och köket ser därmed ut som ett totalt bombnedslag, men det får det vara värt.) Tillsammans har vi fått lite annat gjort på gården också men det får jag berätta om i veckan, nu blir det till att ta tag i diskberget – hahaha! 😅

Vad har ni gjort i helgen mina vänner? Har ni njutit något av vårsolen? ☀️